Idag är en sån dag som jag vill skrika rakt ut. Jag vill skrika fram vad jag egentligen tänker. Men jag vet inte var jag ska börja.
Jag älskar dig. Mer och mer för varje dag som går. Men det avstånd som alltid uppkommer så fort det blir måndag gör mig så ledsen. Jag kan inte rå för det.
Jag önskar bara att vi kunde träffas, lite mer än vad vi gör.
För det är med dig jag verkligen lever.
2 kommentarer:
Var nu glad du träffar din älskade var helg.. Jag måste vänta en månad eller två. Så klart känns det hemskt, oavsett hur lång tid det går, men ja..
Kram
Linnea :)
Aa, men får nog helt enkelt rätta sig efter det.
Kram på dig vännen :)
Skicka en kommentar