?

Varför heter det att leva livet när man inte får? Varför ska man ta vara på var dag som om det vore den sista, när man inte kan göra det helt och fullt ut? Varför ska det alltid finnas någonting som hindrar en? Varför dras man tillbaka hela tiden? För att passa in? Eller för att vara vara duktig och stanna på rätt sida om "okej-gränsen"? Och vad är föresten "okej-gränsen"? Finns det någonting som är mer eller mindre okej alltid? Om man nu ska leva så ska man få göra det helt och fullt ut, eller hur? Vad är meningen med livet då? Att hålla sig vid liv? Eller att bara finnas till? Eftersom att det inte går att leva varje dag som att det var den sista?

Vad är då livets mening?